2022-05-01  15:26

Då den tyske arkeologen Heinrich Schliemann år 1876 hittade den gyllene dödsmasken i en grav i Mykene trodde att han hade hittat graven av den mykenske kungen Agamemnon, ledare för de akajiska trupperna i Iliaden, men senare arkeologisk forskning tyder på att masken snarare kan dateras till omkring 1600 f.Kr., det vill säga cirka 400 år före tiden för det legendariska trojanska kriget. Andra daterar fyndets innehåll ännu tidigare, till cirka 2500 f.Kr. Mot slutet av 1900-talet började maskens äkthet ifrågasättas, då Schliemann anklagats för att "förbättra" sin utgrävnings platser med spektakulära fynd. Man trodde att han helt enkelt låtit tillverka masken i förväg med tidigare funna mykenska dödsmasker som förebild. Det mesta talar dock för att masken är äkta då Schliemann, känd för sina okonventionella utgrävningsmetoder, övervakades av en representant för de grekiska arkeologiska myndigheterna, och masken var långt ifrån den enda som återvanns i de mykenska gravarna, många med drag som påminner om Agamemnons dödsmask. Masken tillverkades från en tjock guldplåt, uppvärmd och hamrad mot en trästomme med detaljerna senare inristade med något vasst verktyg.

2022-05-01  15:43

Den mykenska Krigarvasen, hittades av Heinrich Schliemann på Mykenes akropolis. Krigarvasen, daterad till 1100-talet f.Kr., är förmodligen det mest kända stycket av senhelladisk keramik. Det är en krater, en blandningskärl som används för utspädning av vin med vatten, en sed som de gamla grekerna ansåg vara ett tecken på civiliserat beteende. Den breda frisen av beväpnade soldater på vasen är ursprunget det namn som Schliemann gav den. Krigarna är klädda i korta tunikor, bröstskydd, hjälmar och benskydd; de är beväpnade med spjut och bär sköldar. Knytena som krigarna bär på sina spjut tyder på att de kan behöva resa långa sträckor för att strida. Figurer på ena sidan av vasen bär hjälmar med horn. Den andra sidan föreställer krigare i "igelkotts" hjälmar. Krigarna på båda sidor verkar vara enhetligt klädda, vilket tyder på att det föreställer armén som helhet och inte representerar individuella krigare.

2022-05-01  16:18

Sunion Kourosen är en tidig arkaisk grekisk staty av en naken ung man eller kouros huggen i marmor från ön Naxos omkring 600 f.Kr. Det är ett av de tidigaste exemplen vi har av kouros statyer som fungerade som votivgåvor till gudar eller halvgudar, och var tillägnad hjältar. Denna kouros hittades nära Poseidons tempel vid Kap Sunion och hittades svårt skadad och hårt väderbiten. Den har nu återställts till sin ursprungliga höjd på 3,05 meter. Forntida greker influerade av sina egyptiska grannar när de skapade kouroi. Det egyptiska inflytandet är särskilt tydligt i figurens ställning som var starkt påverkad av egyptiska ka-statyer, figurer avsedda att ge en viloplats för den avlidnes ande, eller ka, med blicken rakt fram, vänster ben framför de högra och armarna längst sidorna.

.

2022-05-01  16:28

Artemision Statyn (ofta kallad Guden från havet) är en antik grekisk skulptur som återfanns från havet utanför Artemision, i norra Euboia, 1926. Enligt de flesta forskare föreställer statyn Zeus, åskguden och gudarnas kung, även om det också har föreslagits att det skulle kunna vara Poseidon. Statyn är 209 cm hög och skulle ha hållit antingen en åskvigg, om den föreställer Zeus, eller en treudd, om den föreställer Poseidon. Argumentet emot Poseidon är kanske främst vinkeln på armen, då en treudd i hans hand antagligen skulle skymma hans ansikte. De tomma ögonhålorna var ursprungligen insatta, troligen med ben, liksom ögonbrynen (med silver), läpparna och bröstvårtorna (med koppar). Skulptören är okänd. De flesta antika bronser smältes ner för bronset en tid efter skapandet, men denna räddades från förstörelse när den försvann i ett skeppsvrak i antiken, innan den upptäcktes på 1900-talet.

2022-05-01   17:03

Artemision Jockeyn är en stor hellenistisk bronsstaty av en ung pojke som rider på en häst, daterad till omkring 150-140 f.Kr. Den hittades vid samma vrak som Artemision Statyn. Den återfanns i delar mellan 1928 och 1937 och kunde efter att ha restaurerats ställas ut 1972. Det är en unikt exempel inom grekisk skulptur av en kapplöpningshäst. Den ursprungliga konstnären och omständigheterna under vilka verket skapades är okända. Det har dock föreslagit att den kan ha plundrats från Korinth 146 f.Kr. av den romerske generalen Mummius i det Achaiska kriget och skänkts till Attalus men gott förlorat under transitering till Pergamon.

2022-05-01   17:13

Antikythera Efebe är en bronsstaty av en ung man som hittades år 1900 av svampdykare i nära Antikytheravraket utanför den grekiska ön Antikythera. Det var den första i en lång rad av grekiska bronsskulpturer som hittades i Egeiska havet och Medelhavet under 1900-talet som i grunden har förändrat den moderna synen på antik grekisk skulptur. På vrakplatsen, som är daterad omkring 70-60 f.Kr., återfanns också Antikythera-mekanismen, ett huvud från en stoisk filosof och en stor samling mynt. Mynten inkluderade en oproportionerlig mängd mynt från Pergamon och Efesos. Inget av dess återvunna last har identifierats som komma från Greklands fastland utan enbart från den Joniska kusten i vad som idag kallas Turkiet. Efeben, som mäter 196 centimeter, något över naturlig storlek, återfanns i flera fragment. Den motsvarar inte någon välbekant ikonografisk modell, och det finns inga kända kopior av typen. Han höll ett sfäriskt föremål i sin högra hand, och kan möjligen ha representerat Paris som överlämnar Splitens Äpple till Afrodite; men eftersom Paris alltid avbildas i mantel och med den distinkta frygiska mössan, har andra forskare föreslagit en skägglös, ungdomlig Herakles med Hesperidernas äpple. Det har också föreslagits att ynglingen är Perseus som håller i huvudet på den dräpta Gorgonen, eller guden Apollo, som håller i något slags sfäriskt föremål. Statyn kan till och med vara begravningsstatyn av en ung man. Statyn, daterad till omkring 340-330 f.Kr., det vill säga flera hundra år innan den sjönk i havet.

2022-05-03  07:50

Grottor i närheten av Meteora var bebodda kontinuerligt mellan ungefär 50 000 f.Kr. och 3 000 f.Kr. Det äldsta kända exemplet på en byggd struktur, en stenmur som blockerade två tredjedelar av ingången till Theopetra-grottan, uppfördes för 23 000 år sedan, troligen som ett skydd mot kalla vindar – jorden upplevde en istid vid den tiden – och flera paleolitiska och neolitiska artefakter av mänsklig ockupation har hittats i grottorna.De första människorna som dokumenterades att bebo Meteora efter den neolitiska eran var en asketisk grupp eremit munkar som på 800-talet e.Kr. flyttade upp till de gamla grottorna. De bodde i hålor och sprickor i klipptornen, några så höga som 550 m över slätten. Deras höjd, i kombination med de branta klippväggarna höll borta alla utom de mest beslutsamma besökarna. Inledningsvis levde eremiterna ett liv i ensamhet och träffades endast på söndagar och speciella högtidsdagar för att be i ett kapell byggt vid foten av en klippa som kallas Dupiani. 

2022-05-03  08:30

Mot slutet av 1300-talet hotades det bysantinska imperiets makt över norra Grekland alltmer av ottomanerna som ville ha kontroll över Thessaliens bördiga slätter. Eremitmunkarna, som sökte skydd från den expanderande turkiska ockupationen, fann Meteoras otillgängliga stenpelare som en idealisk tillflyktsort. Mer än 20 kloster byggdes, med början på 1300-talet. Klostren uppfördes ursprungligen för att de skulle vara mycket svåra att nå och krävde antingen långa stegar som surrats ihop och kunde dras upp eller stora nät som användes för att hissa upp både varor och människor. Den Heliga Treenighetens kloster är ett av sex av de ursprungligen 24 klostren som fortfarande är verksamma, fyra för munkar och två för nunnor. År 1438 sades Dometius vara den första munken på platsen för den Heliga Treenigheten. Det faktiska klostret tros ha byggts mellan 1475 och 1476, även om det exakta byggdatumet för klostret, liksom många av de andra klostren, är omöjligt att säkerställa. Vid slutet av 1500-talet var detta ett av de sista sex klostren som fortfarande fanns på bergstopparna av Meteora. Den Heliga Treenighetens kloster förekommer även i slutet av James Bond filmen For Your Eyes Only.

2022-05-03  15:06

Minnesmonument över kung Leonidas och de 300 spartanska hopliter han ledde och som stupade till siste man i det berömda slaget vid Thermopyle i strid mot över 100.000 perser. I verkligheten pågick striden i tre dagar och Leonidas hade förutom sina trehundra spartanska hopliter ytterligare kanske uppemot 7.000 soldater. Leonidas hade valt att försvara sig vid en runt 100 meter smal landremsa mellan berget Kallidromo och Malia bukten och på så sett minimera betydelsen av persernas enorma numerära överlägsenhet. Han var dock medveten om att det fanns en mer svårframkomlig väg över berget men hoppades att perserna inte skulle använda den. Den tredje dagen sände dock Xerxes 20.000 soldater upp över berget och då Leonidas insåg att han skulle bli inringad beordrade han reträtt. För att den retirerande armén inte skulle massakreras av det persiska kavalleriet tvingades Leonidas och de 300 spartanska hopliterna tillsammans med ytterligare kanske 1.000 spartanska soldater, samt 700 man från Thespiai som vägrade att retirera att stanna kvar som en eftertrupp för att skydda de andras reträtt. Dessa kanske 2.000 soldater föll till siste man. Även om det idag endast är Leonidas och de 300 spartanerna man minns så har idag även Thespierna fått ett monument på platsen. Även om Thermopyle genom historien har kommits ihåg som ett spartanskt hjältedåd så är historiker idag tämligen överens om att slagen inte kan ses som något annat än en fullständig seger för perserna.

2022-05-04  09:45

Deli, Δελφοί, i legenden tidigare kallat Pytho (Πυθώ), var i forna tider ett heligt område som fungerade som säte för Pythia, det stora oraklet som rådfrågades om viktiga beslut i hela den antika klassiska världen. Oraklet hade ursprung i förhistorien och det blev internationellt till sin karaktär och främjade också känslor av grekisk sammanhållning. De gamla grekerna ansåg att Delfi var världens centrum, markerat av stenmonumentet kallat Omphalos (navel). Enligt Suda tog Delfi sitt namn från Delphyne, ormhonan som bodde där och dödades av guden Apollo (i andra versionen var ormen den manliga ormen Python). Sibyllaklippan är en talarstolsliknande klippa mellan den Atenska skattkammaren och den Atenska stoan längst den Heliga vägen som leder upp till Apollontemplet. Klippan sägs vara platsen från vilken en förhistorisk sibylla, från tiden innan Apollons Pythia, satt för att leverera sina profetior. Andra tror att Pythia själv kan ha stått där, eller en akolut vars uppgift var att leverera profetior. Klippan verkar hur som helst idealisk för att använda att tala inför publik.

2022-05-04  10:22

Den antika teatern i Delfi byggdes längre upp på kullen från Apollontemplet och gav åskådarna en utsikt över hela helgedomen och dalen nedanför. Det byggdes ursprungligen på 300-talet f.Kr., men byggdes om vid flera tillfällen, särskilt 160/159 f.Kr. på bekostnad av kung Eumenes II av Pergamon, och år 67 e.Kr., med anledning av kejsar Neros besök i Grekland flera ombyggnader gjordes. Bland annat dekorerades dess fasad med reliefer med scener från myter om Herkules. Ytterligare reparationer och ombyggnader ägde rum även under det andra århundradet e.Kr. Under antiken användes teatern för de sång- och musiktävlingar som utgjorde en del av programmet för de Pythiska spelen under den sena hellenistiska och romerska perioden. De Pythiska spelen hölls, liksom de Olympiska spelen, vart fjärde år. Två år innan och två år efter de olympiska, men till skillnad från dessa innehöll de Pythiska spelen vid sidan av idrott även tävlingar i konst och dans. Teatern övergavs när Apollotemplets betydelse minskade under senantik.

2022-05-04  10:30

Stadion i Delfi ligger på den högsta platsen på den arkeologiska utgrävningsplatsen i Delfi. Det har utsikt över Apollons templet och över det delfiska landskapet och var plats för de idrottsliga tävlingarna inom de Pythiska spelen. Stadion byggdes antingen under andra hälften av 300-talet f.Kr. eller efter de galliska attackerna 279 f.Kr. Den var 178 meter lång och genomgick flera ombyggnadsfaser. Upp till 20 atleter kunde tävla samtidigt på banorna, men antalet banor minskade snart till 17. Stadion i Delfi är den bäst bevarade antika stadion i Grekland.

2022-05-04  10:43

Enligt en legend dödade Apollo Python, draken som tidigare vaktade oraklet. Efter att guden tagit oraklet i besittning, skulle Apollo, tillsammans med sin mor, Leto, och hans syster, Artemis, komma att dyrkas i Delfi. Det berömda oraklet, Pythia, verkade inne i templet, den plats som enligt en tradition valts på grund av en helig klyfta under platsen som avgav ångor, som inhalerades av Pythia. Templet överlevde fram till 390 e.Kr., då den romerske kejsaren Theodosius I tystade oraklet genom att förstöra templet och de flesta av statyerna och konstverken i kristendomens namn. Något senare förstördes platsen fullständigt av nitiska kristna i ett försök att utplåna alla spår av den gamla religionen.

2022-05-06  08:29

Dess strategiska läge i hjärtat av Morea och det faktum att platsen var naturligt lättförsvarad bestämde Mystras historia. En halv mil från staden Sparta, på toppen av berget Taygetos, 621 meter över havsytan och helt otillgänglig från söder och sydväst, där klippor faller i en djup ravin. Dess andra tillfarter är också tillräckligt branta för att enkelt kunna försvaras. Dessutom kontrollerar kullen ingången till "Melingi-klyftan", en djup flodbädd som leder upp till en region som under medeltiden beboddes av slaviska stammar, Melingi. Mystras gjordes först till en befästning av frankerna; det blev senare en samlingspunkt i det bysantinska försvaret av Morea mot turkarna. Under tvåhundra år var det också en av den bysantinska civilisationens sista utposter.

2022-05-06  08:32

I slutet av 1248 intog Vilhelm II Villehardouin av Achaea, härskare över det frankiska furstendömet Achaea Monemvasia, den sista kvarvarande bysantinska utposten på Morea. Detta följdes av att han besegrade Tsakones på berget Parnon, den slaviska Melingoi-stammen på berget Taygetos och invånarna på Mani-halvön, och utvidgade därigenom sin makt till hela Lakonien och fullbordade den erövring av halvön, som hade började 1205, i efterdyningarna av det fjärde korståget. Lakonia införlivades i den furstliga domänen, och den unge prinsen valde nu ut platser för nya befästningar som Grand Magne och Leuktron; slutligen på en utlöpare av berget Taygetos, byggde han fästningen som kom att kallas Mystras.

2022-05-06  09:02

I september 1259 besegrades och tillfångatogs Vilhelm av Villehardouin, tillsammans med många av riddare, i slaget vid Pelagonia, av styrkorna från den niceanske kejsaren Mikael VIII Palaiologos. Två år senare återerövrade han även Konstantinopel och återupprättade det bysantinska riket. Vid denna tidpunkt slöt kejsaren en överenskommelse med den fångna fursten: Vilhelm och hans män skulle släppas på fri fot i utbyte mot en ed om trohet, och att han avstod Monemvasia, Grand Magne och Mystras. Överlåtelsen genomfördes 1262, och hädanefter var Mystras säte för guvernören för de bysantinska områdena i Morea. Nästan omedelbart när han återvände till Morea bröt Vilhelm av Villehardouin sin ed till kejsaren, och krig bröt ut mellan bysantinare och franker. Osäkerheten som skapades av räder och moträder fick invånarna i Lacedaemon att överge sin utsatta stad och bosätta sig i Mystras, i en ny stad byggd i skuggan av fästningen.

2022-05-06   09:08

Den siste bysantinske kejsaren, Konstantin XI Palaiologos, var despot i Mystras innan han besteg tronen i Konstantinopel. Demetrios Palaiologos, den siste despoten av Morea, överlämnade staden till Sultan Mehmed II den 30 maj 1460. Under ottomanskt styre blev det en del av Sanjak av Mezistre. Venetianerna ockuperade den från 1687 till 1715, men i övrigt höll ottomanerna platsen fram till 1821. Staden anslöt sig till Orlov revolten 1770. Den plundrades av ottomanska albaner och metropilit biskopen Ananias avrättades, trots att han räddat flera albanska liv i upproret. Ett stort antal lokala greker dödades också av de albanerna, medan barnen såldes till slaveri. I och med det grekiska frihetskriget befriades Mystras ännu en gång, men brändes igen 1825, denna gång av egyptierna ledda av Ibrahim. I och med detta upphörde staden att ha någon betydelse. Den moderna staden Sparta grundades i närheten är 1831 av kung Otho, detta markerade stadens slutliga bortgång. De mest framstående familjerna flyttade till den nya huvudstaden, medans flyttade ner till Nya Mystras, en by som växte på slätten. Idag är stadens enda innevånare en handfull nunnor i klostret Pantanassa.

2022-05-07 07:28

Teatern i Epidauros har ända sedan antiken haft ett rykte om en exceptionella akustik, som enligt uppgift tillät av talade ord från teaterns skēnē kunde hörs perfekt av alla 14 000 åskådare, oavsett var de satt. De akustiska egenskaperna orsakas både av teaterns fysiska form, men också av konstruktionsmaterialet: raderna av kalkstenssäten filtrerar bort lågfrekventa ljud, som sorlet från publiken, samtidigt som det förstärker scenens högfrekventa ljud. Den antika teatern designades av Polykleitos den yngre på 300-talet f.Kr. De ursprungliga 34 raderna utökades under romartiden med ytterligare 21 rader. Som är vanligt är för grekiska teatrar (till skillnad från romerska) var utsikten över ett frodigt landskap bakom skēnēn en integrerad del av själva teatern som inte fick skymmas.

2022-05-07  08:03

Epidauros  rikedom, som tillät byggandet av teatern och andra offentliga byggnader, kom från det stora Asklepios templet. Epidauros ansågs var födelseplats för Asklepios, Apollons son och läkekostens gud. Asclepios-kulten kring Epidauros finns bevittnad åtminstone från 600-talet f.Kr., då kring den äldre helgedomen Apollo Maleatas på den kulle där Askelpios antogs vara född. Då det templet inte längre ansågs tillräckligt rymlig uppfördes det nya templet som blev det mest berömda helande centret i den klassiska världen. En plats dit sjuka människor från hela Medelhavet färdades i hopp om att bli botade. För att finna det rätta botemedlet mot sina besvär tillbringade de en natt i enkoimeteria, en stor sovsal. I drömmar gav då guden själv råd om vad de måste göra för att återfå sin hälsa. Inom helgedomen fanns ett gästhem (katagogion) med 160 gästrum. Det finns även mineralkällor i närheten, som kan ha använts vid läkning. År 395 e.Kr. förstördes helgedomen slutgiltigt då den plundrades goterna och efter införandet av kristendomen tystnade oraklen. Trots detta var platsen så sent som i mitten av 400-talet fortfarande känd som ett nu kristet läkecentrum.