Indien

2008-03-14  16:32

Fatehpur Sikri, i Uttar Pradesh, grundades för att bli huvudstad i Mogulriket 1571 av kejsar Akbar, och fungerade som sådan mellan 1571 och 1585, då Akbar lämnade den för att bege sig på en militärkampanj i Punjab, för att sedan överges helt 1610. Stadens namn går tillbaka på byn Sikri som tidigare låg på platsen. 1569 föddes Akbars son Jahangir i byn, och samma år började Akbar uppföra religiösa byggnader på platsen till åminnelse av den Sheikh som hade förutsagt födelsen. Efter Jahangirs andra födelsedag började han bygga en muromgärdad stad och ett kejserligt palats här. Staden blev känd som Fatehpur Sikri, "Segerstaden", efter Akbars seger i kriget i Gujarat 1573.

2008-03-14  16:38

Som anledningen till att staden övergavs ses vanligtvis problem med vattenförsörjningen, även om det även kan ha berott på att Akbar helt enkelt tappat intresse för staden som byggdes enbart som ett spontant infall. Stadens arkitektur speglar både den hinduiska och muslimska formen av den inhemska arkitektur som var populär i Indien vid den tiden. Den anmärkningsvärt välbevarade och i princip orörda staden gör det möjligt för arkeologer att rekonstruera scener från Mogulhovet och för att bättre förstå samspelet mellan stadens kungliga och adliga invånare.

2008-03-15  10:31

Taj Mahal, ett elfenbensvitt marmormusoleum på floden Yamunas södra strand i den indiska staden Agra. Det uppfördes 1632 av den muslimske Mughal-kejsaren Shah Jahan för att hysa graven för hans favorit fru, Mumtaz Mahal; men också Shah Jahans egna grav. Graven är centrum i ett 17 hektar komplex, som även har en moské och ett gästhus, och ligger i trädgårdar avgränsade på tre sidor av en krenelerad röd sandstens mur; sidan som vetter mot floden är öppen. Byggandet av mausoleum avslutades i huvudsak 1643, men arbetet kom att fortsätta med andra faser av projektet under ytterligare tio år. I byggprojektet användes cirka 20 000 hantverkare under ledning av en arkitektråd som leddes av hovarkitekten Ustad Ahmad Lahauri. Detta är i alla fall den officiella historien om Taj Mahal men i slutet av 1800-talet uppstod teorier om att den verklige hjärnan bakom Taj Mahal var den italienske arkitekten Geronimo Vereneo.

2008-03-15  11:15

1989 släppte den hindurevisionistiske historikern Purushottam Nagesh Oak sin bok Taj Mahal: The True Story, i vilken han hävdade att byggnaden i själva verket uppförts 1155 e.Kr. som ett Shivatempel och inte alls var ett muslimskt mausoleum från 1600-talet, så som ASI (Archaeological Survey of India) hävdade. År 2000 avvisade Indiens högsta domstol Oaks framställan om att förklara att det var en hinduisk kung som byggde Taj Mahal. 2005 avvisades en liknande framställan av Allahabad High Court. Detta fall väcktes av Amar Nath Mishra, en socialarbetare och predikant som hävdar att Taj Mahal byggdes av den hinduiske kungen Parmar Dev. För en utomstående är det naturligtvis svårt att avgöra om det kan ligga någon sanning i Oaks teorier. Oak hävdade även att Kaban i Mecka, S:t Peterskyrkan i Rom och Westminister Abbey i London från början varit Shivatempel, och att den katolska kyrkan ursprungligen var ett Shivaprästerskap.

2008-03-15  11:25

2017 hävdade Vinay Katiyar från Bharatiya Janatapartiet att monumentet visserligen hade byggts på 1600-talet av Mughal-kejsaren Shah Jahan, men att han gjort det efter att ha rivit ett hinduiskt tempel kallat, Tejo Mahalaya, vilket innehållit en Shiva lingam. I februari 2018 krävde Katiyar att Taj Mahal skulle rivas och ersättas av ett Shivatempel.

2008-03-15  11:28

Ännu en kontrovers uppstod 2017 när regeringen i Uttar Pradesh valde att inte inkluderade Taj Mahal i sitt officiella turistbroschyr Uttar Pradesh Tourism - Unlimited Options. Chefsministern Yogi Adityanath hade tidigare hävdat att det inte representerar indisk kultur. Mitt i denna kontrovers hävdade BJP MLA (Member of the Legislative Assembly) Sangeet Som att de som byggde Taj Mahal var landsförrädare, att det byggdes av en man som fängslade sin egen far och som ville döda hinduer, och att byggnaden var en skamfläck för landets kultur.

2008-03-17  16:01

Khajurahos tempelområde hade på 1100-talet 85 tempel, varav 25 finns kvar idag. Templen är till ungefär en tredjedel vaishnaistiska, en tredjedel saivistiska och en tredjedel jainistiska. Både vaishnaismen och saivismen är i grunden monoteistiska religioner som ser Viishnu respektive Shiva som den ende guden och som idag räknas till två av de fyra stora skolorna inom hinduismen. Jainismen är en mångtusenårig indisk religion som i princip saknar gudar. Trots att templen kommer från tre olika religioner tycks alla ha byggts och varit aktiva samtidigt.

2008-03-17  16:13

Templen i Khajuraho är dekorerade med tusentals statyer och reliefer, bara Kandarya Mahadeva-templet är har över 870 stycken. Runt tio procent av dessa har sexuella teman. En vanlig missuppfattning är att eftersom de gamla byggnaderna i Khajuraho är tempel, dessa skildrar sex mellan gudar, men kamakonsten ger uttryck för uttryck för längtan och begär (kama) hos människor. Majoriteten av konsten skildrar olika aspekter av vardagen, mytiska berättelser samt symboler för olika sekulära och andliga värden som är viktiga i hinduisk tradition. Till exempel skildras kvinnor som sminkar sig, musiker som spelar musik, krukmakare, bönder och andra människor i sitt dagliga liv under den Indiska medeltiden.

2008-03-17  17:00

Templen användes aktivt under slutet av 1100-talet, men detta upphörde på 1200-talet när Chandelariket erövrades av Delhi Sultanatet. Området där templen låg förblev i muslimska händer till 1700-talet. Under denna period utsattes templen för förstörelse och försummelse. På grund av Khajurahos avsides läge återerövrade djungeln under århundradena området och templen föll i glömska. På 1830-talet återupptäcktes templen av den brittiska lantmätaren T.S. Burt med hjälp av lokalbefolkningen, för vilken platsen aldrig fallit i glömska.

2008-03-18  16:09

Sarnath ligger 10 kilometer nordost om Varanasi nära platsen där floderna Ganges och Varuna möts. I Hjortparken i Sarnath är platsen för Buddhas Dhammacakkappavattana Sutta, hans första predikan efter att ha uppnått upplysning, där han förklarade de fyra ädla sanningarna och de läror som hör samman med dem. Sarnath är idag en pilgrimsplats för buddhister från hela världen. Dharmarajika Stupan är en av de få stupor från innan kung Ashokas tid som finns kvar, även om idag bara återstår grunden. Resten av Dharmarajika Stupa fördes till Varanasi för att användas som byggmaterial under 1700-talet. Då stupan revs hittades benfragment i en kista i Dessa reliker kastades därefter i Ganges, men kistan är bevarad.

2008-03-18  16:15

Dhamek Stupan har sitt ursprung i ett för-buddhistiska tumuli, kallat att chaitya, där asketer begravdes sittande. Efter Buddhas parinirvana kremerades hans kropp och askan delades upp och begravdes i åtta gravhögar samt ytterligare två högar, en för urnan i vilken askan förvarats och en för kolet som bränt hans kropp. Lite är känt om dessa tidiga stupor, särskilt eftersom det inte har varit möjligt att identifiera de tio ursprungliga monumenten. Men vissa senare stupor, som de vid Sarnath och Sanchi, tycks vara överbyggnader av tidigare högar. Dhamek Stupa byggdes år 500 e.Kr. för att ersätta en tidigare struktur som uppförts av Mauryankungen Ashoka år 249 f.Kr. tillsammans med flera andra monument för att påminna om Buddhas aktiviteter på platsen. Dhamek stupan sägs markera platsen där Buddha höll den första predikan till sina fem första brahminlärjungar efter att han hade uppnått upplysning.