Italien

2019-10-09  17:56

Det största och mest kända exemplet på den så kallade Lecce barocken återfinns i den originella fasaden av Chiesa di Santa Croce och det intilliggande Palazzo di Celestini. Byggandet påbörjades 1548 och pågick till mitten av 1600-talet, med flera framstående arkitekter inblandade. Den nedre halvan av fasaden färdigställdes 1582 av Gabriele Riccardi och är ganska enkel, med sex korintiska kolonner (varav fyra syns på fotot). De tre portarna stod klara 1616 under överseende av Francesco Antonio Zimbalo, och är tillsamman med ett av kyrkans kapell hans kanske kändaste verk. Portarna är betydligt mer utsmyckade än den tidigare fasaden, och lägger även till ytterligare fyra mindre korintiska kolonner.

2019-10-09  17:57

Men det var Francesco Zimbalos barnbarn Giuseppe Zimbalo som tillsammans med Cesare Penna kom att avsluta arbetet med fasaden, med en överdel som är långt mer utsmyckad än den nedre halvan. Ett stort romanskt inspirerat rosettfönster, flankerat av ytterligare fyra, nu rikt utsmyckade, korintiska pelare. Mellan kolonnerna står två helgon; påve Celestinus V och Benedikt av Nursia, utanför dessa ses två statyer symoliserande Tro och Styrka. Det hela bärs upp på axlarna av en hel rad figurer; dels de turkar vilka besegrats i slaget vid Lepanto, och dels symboler för den segrande sidan i slaget; som draken, symbol för släkten Boncompagn, Gregorius XIII familj; Herkules, symboliserande storhertigen av Toscana; och gripen, en symbol för Republiken Genua.  

2019-10-09  17:58

Kyrkan har ett mittskepp och två sidoskepp, separerade av sexton pelare från ingången till tvärskeppet med sin höga kupol. Ursprungligen hade kyrkan fyra sidoskepp, men på 1700-talet byggdes de båda yttersta skeppen om till tretton stora sidokapell, alla med sina egna barockaltare och i de flesta fall även med en målning.

2019-10-09  18:02

Sidokapellen som uppfördes i sidoskeppen är alla relativt små, och flera av dem är tillägnade relativt "moderna" helgon, som till exempel Bernardino Realino. Bernardino ver en jesuitpräst verksam i Neapel och Lecce, död 1616, ofta kallad "Lecces apostel" för sitt engagemang bland stadens fattiga. På sin dödsbädd ombads han att fortsätta vaka över staden när han kom till himmelen. Han saligförklarades 1896, och helgonförklarades så sent som 1947, senare samma år utsågs han av påven även till Lecces skyddshelgon. 

2019-10-09 18:02

Som kyrkans främsta konstnärliga verk och ett av Lecce-barockens mästerverk ses kapellet tillägnat Franciskus av Paola, död 1507, och grundare av minimerorde. Kapellet, som är ett av de större i kyrkan, uppfördes av Francesco Antonio Zimbalo, mellan 1614 och 1615, på uppdrag av Giovanni Cicala, baron av Sternatia. I en nisch över altaret står en staty av helgonet, men nischen täcks idag av en 1800-tals målning av Alessandro Calabrese.

2019-10-09  18:12

Skeppet har ett kassettak i valnötsträ, med en enda målning, föreställande treenigheten utförd av Giovanni Grassi. 

2019-10-09  19:14

Madonna med Barn och Änglamusiker av Ippolito Borghese från första halvan av 1600-talet. Ippolito var född i Sigillo nära Perugia men utbildades troligtvis i Rom för att sedan flytta till Neapel. På 1600-talet hade Neapel blivit Europas näst största stad, efter Paris, och blev en magnet för framförallt syditalienska konstnärer. I Neapel kom Ippolito att bli en ofta anlitad kyrkomålare. Målningen, som antagligen ursprungligen hängde över ett altare, tycks ha beskurits, kanske på grund av en skada, då Madonnan och barnen borde befinn sig i tavlans mitt. Tavlan visar tydligt Madonnan och barnet som en triangel, ett vanligt sätt att avbilda dem för att samtidigt få in treenigheten i tavlan.

2019-10-09  19:21

Petrus Korsfästelse, möjligen av Luca Giordano. Giordano hade under senbarocken en framgångsrik konstnärskarriär i bland annat Neapel, Rom, Florens och Venedig, samt tio år som hovmålare i Spanien. Giordano, som var känd för att behärska alla tiden konststilar utan att vara en mästare i någon, skall ha gjort åtminstone fyra studier av Petrus korsfästelse, vilket var ett populärt motiv. Det är dock oklart om just denna är av hans hand eller är av någon av hans elever.  

2019-10-09  19:16

Den Heliga Familjen i Josefs Snickarverkstad av Paolo Domenico Finoglia, eller bara Finoglio. Född strax utanför Neapel var Finoglio troligen lärling hos Ippolito Borghese, men medans Ippolito Borgheseses räknas som senrenässans ses Finoglio som tidig barock. Finoglio har betydlig mer  av mörker i sina målningar än vad hans läromästare hade, något han troligtvis plockat upp från Battistello Caracciolo, som i sin tur inspirerats av Caravaggio under dennes år i Neapel. Finoglio kom att tillbringa sex år i Lecce, där han utförde en serie målningar, innan han återvände till Neapel.

2019-10-09  19:23

"För Mina Får På Bete" möjligen av Nicolas Poussin. Poussin räknas som den främste konstnären inom den klassiska franska barocken, trots att han tillbringade mer än halva sitt liv i Rom. Scenen skildrar Johannesevangeliets sista kapitel, då den korsfäste Jesus uppenbarar sig inför lärjungarna på stranden till Gennesaretsjö.

2019-10-11  11:17

Zeus statyn hittades i över hundra fragment och visar på inslag från olika konstnärliga kulturella bakgrunder. Speciellt framträdande är de samtida etruskiska elementen vilka visar på kulturella kontakter mellan Poseidona och den etruskiska världen under den andra halvan av 500-talet f.Kr..

2019-10-11  11:36 

Gravmålning från Dykarens Grav, runt 470 f.Kr. Graven är den enda av de tusentals grekiska gravar man funnit i området som inuti dekorerats med med mänskliga motiv, uppenbarligen inspirerad av etruskerna. Floden Sele, den traditionella gränsen mellan greker och etrusker ligger bara några kilometer från Paestum.

2019-10-11  11:39

Med lukanernas erövring av Poseidona, runt år 400 f.Kr., blev gravmålningar vanligt, ofta med ryttarmotiv, jaktmotiv eller krigsmotiv. Lukanerna var en italisk folkgrupp i södra Italien, vilka liksom sina mer kända grannar sanmiterna talade ett oskiskt språk. Lukanerna och samniterna var de två sista folken att besegras av Rom under bundsförvantskriget (91-88 f.Kr.), det krig som kom att ge staden Rom total dominans över den Apenninska halvön.

2019-10-11  11:42

Vågor är även vanligt förekommande i etruskiska gravar, vattnet symboliserar övergången från den här världen till nästa. På den västra väggen en krigare återvända hem, ett väldigt vanligt motiv i lukanska gravar. Mer ovanligt är vardagliga scener, som mannen med oxkärran på den södra väggen. Både den östra och den västra väggen har avbildningar av vagnar dragna av två hästar i vilka den bevingade Segern störtar fram. 

2019-10-11  19:39  -  Athena templet

Den arkeologiska parken Paestum är en av de viktigaste historiska platserna i Magna Graecia. Magna Graecia, "Storgrekland", var det latinska namnet på södra Italien som under den äldre antiken dominerades av grekiska kolonier. Den antika staden, som ligger nära kusten av Campania söder om Salerno, har några tempel i fantastiskt skick. Staden ursprungliga namn var Poseidonia efter havsguden Poseidon, det finns ingen konsensus bland de antika historikerna exakt vilka greker det var som grundade staden. Lukanerna kom efter sin erövring av staden att döpa om den till Paistos, medans romarna gav den dess nuvarande namn.

2019-10-11  14:04

De tre stora grekiska tempel är de största attraktionerna i Paestum, men parken är mycket större, med intakta stadsmurar, nästan fem kilometer långa, och en amfiteater. En av de mindre strukturerna är en heroon, en typ av forntida grekisk helgedom tillägnad en hjälte. Heroonen i Paestum kan ha uppförts som en kenotaf för att hylla Is, den mytiska grundaren av staden Sybaris efter att sybariterna flyttat till regionen. Helgedomen konstruerades under jord och efter moderna utgrävningar på 1950-talet avlägsnades tumulan ovanför heroonen och nu kan taket ses stickande ut från marken. Resten förblir begravd. Inuti heroonen finns en låg stenkammare med ett sluttande tak. Bland föremålen som hittades inuti fanns grekiska keramik- och bronskärl som innehöll spår av honung. Alla upptäckta föremål förvaras nu i museet.

2019-10-11  14:48  -  det första Hera templet

Det första Hera templet, byggt omkring 550 f.Kr. av de grekiska kolonisatörerna, är det äldsta bevarade templet i Paestum. 1700-talets arkeologer kallade kallade den "Basilikan" eftersom man felaktigt trodde att det var en romersk byggnad.Men inskriptioner och terrakottastatyer avslöjade senare att det i själva verket var ett tempel till gudinnan Hera. Senare grävdes ett altare fram på utomhusplatsen framför templet,som var vanligt för ett grekiskt altare. De troende kunde delta i ritualer och offer utan att komma in i cellan eller den inre helgedom. Kolonnerna har en mycket stark entasis eller utbuktning nedtill på pelaren, en indikation på ett tidigt byggnadsdatum. Några av kapitälerna behåller fortfarande synliga spår av sin ursprungliga färg. Templet är bredare än de flesta grekiska tempel, förmodligen för att det funnits två dörrar och en rad med sju kolonner som löper centralt inuti cellan, en ovanlig design. Detta kan tyda på att det var ett tempel till två gudomligheter. Att ha ett udda antal kolonner, här nio, längst kortsidorna är också mycket ovanligt. Detta kan ha varit nödvändigt om templet hade två dörrarna, så att ingen av dem skulle vara blockerad av en pelare. Paestum låg långt från närmsta marmorbrott, templen var istället i första hand utsmyckade på etruskiskt vis, med dekorationer i målad terrakotta.

2019-10-11  14:55  -  det andra Hera templet

Den dubbla ordningen på kolumner är unik. Detta är det enda templet i den västra grekiska världen med en sådan design. Det påminner om strukturen i en annan viktig religiös byggnad, det berömda Zeus-templet i Olympia, byggt runt samma tid. Grunden och dess ursprungliga altare är fortfarande synliga, men cellans väggar har gått förlorade, troligen under medeltiden då sten från templet tog som byggnadsmaterial. Staden Paestum, eller Pesto som den då ibland kallades, kom under 400-talet e.Kr. att bli ett biskopssäte, tre medeltida kristna gravar i golvet visar att Hera templet en gång användes som en kristen kyrka. Under medeltiden kom dock staden att helt överges, för att ligga bortglömd fram till 1700-talet.