Italien

2022-09-30  15:16

Basilikan San Petronio är en mindre basilika och kyrka i ärkestiftet Bologna där den dominerar Piazza Maggiore. Kyrkan har aldrig varit, och var aldrig tänkt att vara, stadens domkyrka. Basilikan, som är tillägnad stadens skyddshelgon, Sankt Petronius, biskop av Bologna på 400-talet, var istället tänkt som ett stadstempel, helt bekostat av stadens borgare. Bygget påbörjades 1390 och ritades ursprungligen av den lokale arkitekten Antonio di Vincenzo som en gotisk kyrka och var tänkt att bli större än S:t Peters kyrkan i Rom, som vid den här tiden var mindre än idag. Men i och med att bygget drog ut över århundradena gjordes ritningarna om i enlighet med tidens skiftande arkitektoniska trender. Basilikans huvudfasad är fortfarande inte fullbordad. Kyrkan Den har varit säte för relikerna av Bolognas skyddshelgon först sedan 2000; innan dess var dessa bevarade i Santo Stefano-kyrkan i Bologna.

2022-09-30  16:35

Av kyrkans tjugotvå kapell är Magernas kapell det enda som har kvar sitt ursprungliga utseende så som det beställdes av den rike sidenhandlaren Bartalomeo Bolognini i hans testamente, med fresker av Giovanni da Modena utförda mellan 1410 och 1420. Kapellets vänstra vägg föreställer himmelriket, och under detta, scener från helvetet. 2002 greps fem män misstänkta för att ha planerat att spränga basilikan. Männen sades ha anknytning till Al Qaida. År 2006 omintetgjorde italiensk polis åter planer av islamistiska terrorister att förstöra basilikan. Terroristerna hävdade att freskerna i kapellet förolämpade islam då scenen från helvetet bland annat föreställer Muhammed, liggande på stenhällen till vänster om Djävulen, där han äts av demoner.

2022-10-02  11:21

Byggandet av San Vitales basilikan påbörjades år 526 på order av biskop Ecclesius av Ravenna då staden fortfarande löd under ostrogoterna. När biskop Maximianus avslutade konstruktionen 21 år senare hade staden intagits av den bysantinske generalen Belasarius.Uppförandet av kyrkan bekostades av den lokala bankiren och arkitekten Julius Argentarius. Mycket lite är känt om Julius, men han sponsrade även byggandet av den närliggande basilikan Sant'Apollinare in Classe vid ungefär samma tid. Kyrkans huvudbyggnad är åttkantigt. Byggnaden kombinerar romerska och bysantinska inslag. Kupolen, formen på dörrarna och trappstegstornen är typiska för romersk stil, medan den polygonala absiden, kapitälerna, de smala tegelstenarna och ett tidigt exempel på strävbågar är typiska för den bysantinska.

2022-10-02  11:33

Kyrkan är främst känd för sina bysantinska mosaiker. Sankt Vitale ståtar med de största och bäst bevarade mosaikerna utanför Konstantinopel, eller Istanbul som många kallar det idag. Kyrkan är unik inom bysantinsk konst, eftersom det är den enda större kyrkan från kejsar Justinianus I:s regeringstid som har överlevt praktiskt taget intakt. Dessutom tros kyrkans utformning återspegla det bysantinska kejserliga palatsets audienssal, av vilken ingenting alls överlever.

2022-10-02  11:34

Vid foten av absidens sidoväggar finns de båda berömda mosaikpanelerna, färdigställda 547. Den högra mosaiken föreställer den bysantinske kejsaren Justinianus I, klädd i tyriskt purpur och, liksom Kristus i mosaiken bredvid, med en gyllene gloria. Han flankeras av sina båda viktigaste generaler; på hans högra sida Belisarius och på hans vänstra, Narses. De båda generalerna ledde den bysantinska arm´en i krigen som erövrade Nordafrika och Italien till det bysantinska riket, och gjorde Justinianus rike nästan lika stort som det varit under det romarrikets storhetstid.  Här syns även biskop Maximianus, kejserliga ämbetsmän, diakoner samt soldater ur det kejserliga gardet. Justinianus själv står i mitten, med soldater till höger och präster till vänster för att betona att Justinianus är ledaren för både kyrkan och staten i sitt imperium. Mosaikens guldbakgrund skall antagligen visa att kejsaren och hans följe befinner sig inne i kyrkan.

2022-10-02  11:34

Jesus Kristus visas sittande på en blå jordglob vid valvets topp, liksom Justinianus på mosaiken bredvid är han klädd i kejserligt purpur. Ostrogoterna var ariener och som så ofta i ariansk konst avbildas Jesus här med kort hår och skägglös. Han är flankerad av två änglar och skänker med sin högra hand martyrskapets krona till Saint Vitalis, medan biskop Ecclesius till vänster visar upp en modell av kyrkan.

2022-10-02  11:36

Det korsribbade valvet i presbyteriet är utsmyckat med mosaikfestonger av löv, frukt och blommor, vilka sammanstrålar på en krona som omger Guds Lamm. Kronan hålls upp av fyra änglar och varje fält är täckt med ett blommor, stjärnor, fåglar och djur, inklusive flera påfåglar.

2022-10-02  11:36

Den mellersta sektionen omges av två överliggande ambulatorier. Den övre, matrimoneum, var möjligen reserverad för gifta kvinnor. En serie mosaiker i lunetterna ovanför triforierna föreställer offer från Gamla testamentet; berättelsen om Abraham och Melkisedek och offrandet av Isak. Här finns även berättelsen om Moses och den brinnande busken, Jeremia och Jesaja, representanter för Israels tolv stammar, och berättelsen om Abel och Kain. Ett par änglar, som håller en medaljong med ett kors, kröner varje lunett. På sidoväggarna har hörnen, bredvid de spröjsade fönstren, sitter mosaiker av de fyra evangelisterna, under deras respektive symboler (ängel, lejon, oxe och örn), klädda i vitt.

2022-10-02  11:37

Panelen mitt emot den med kejsaren visar kejsarinnan Theodora, högtidlig och formell, med en gyllene gloria, krona och juveler, och en grupp hovdamer såväl som eunucker. Kejsarinnan håller det eukaristiska kärlet med Kristi Blod. Bakgrunden på hennes panel skiljer sig från Justinianus genom att betydligt mer komplex, med en fontän, en kupol och överdådiga draperingar. Kejsarinnan sägs innan hon gifte sig med kejsaren ha varit "skådespelerska" (d.v.s. strippa) och "danserska" (d.v.s. prostituerad). Det fanns till och med en lag från Konstantins tid som förbjöd män av senators rang att gifta sig med danserskor. Justinianus lät skriva ett tillägg till lagen vilket tillät senatorer att gifta sig med danserskor om dom fick kejsarens tillåtelse, varpå han gav sig själv tillåtelse att gifta sig med Theodora. Kvinnan vid hennes sida kan vara Antonina, Theodoras närmsta vän och förtrogna sedan tiden då de båda var "skådespelerskor". Antonina gifte sig med general Belasarius men hade åtminstone ett utomäktenskapligt barn sedan tidigare. 

2022-10-02  11:40

Insidan av den stora triumfbågens intrado är dekorerad med femton mosaikmedaljonger, föreställande Jesus Kristus, de tolv apostlarna samt helgonen Sankt Gervasius och Sankt Protasius, Sankt Vitales båda söner, vilka liksom sin far led martyrdöden. Dessa båda martyrers kroppar vilar idag vid Sankt Ambrosius sida i Basilica di Sant'Ambrogio i Milano. Jesus Kristus är här, till skillnad från kyrkans andra mosaiker, avbildad så som vi idag är vana att se honom, med långt hår och skägg. 

2022-10-02  12:31

2022-10-02  12:37

Även kapellets förmak har mosaiker. I taket ses vita liljor och exotiska fåglar. I lunetten ovanför dörren ses en skägglös och kortklippt Kristus, klädd som en krigare och i en purpurfärgad mantel. Den purpurfärgade manteln var något endast kejsaren fick bära och förekommer på nästan alla Kristus mosaikerna i Ravenna. Kristus står med fötterna på ett lejon och en orm, en hänvisning till Psalm 91, vers 13; "Över lejon och huggormar skall du gå fram, du skall trampa ned unga lejon och drakar."

2022-10-06  10:21

Theodorik hade från sju års ålder hade bott i det kejserliga hovet i Konstantinopel som gisslan efter att en revolt av hans far hade slagits ned. Han återvände till sitt eget folk, Amal grenen av goterna, vid 18 års ålder, år 471, och blev ledare för sitt folk år 474 vid sin fars död. Theoderik hade behandlats väl under sin tid i Konstantinopel, han hade lärt sig läsa och skriva och hade en utbildningsnivå högt över den genomsnittlige goten. Han visade sig vara en kapabel ledare både militärt och politiskt. Han utkämpade olika krig både för och mot det östromerska riket samt krig mot andra gotiska fraktioner. Han erkändes politiskt av Konstantinopel, som först gav honom titeln patricius och utnämndes till magister militum Praesentalis 476 och slutligen 484 till konsul för det östromerska riket. I slutet av 480-talet hade Theodoric blivit ledare för den mäktigaste gotiska gruppen och ledde nu sitt folk in i Italien mot kung Odovakar. Det är oklart huruvida detta beordrades av kejsar Zeno eller om det var Theodoriks eget beslut. Hur som helst marscherade Theodorik och hans goter in i Italien 489 och tvingade snabbt Odovakar att fly till Ravenna medans goterna snabbt intog både Verona och Milano. I Milano välkomnades man av både sekulära som kyrkliga ledare. Såväl Odovakars överbefälhavare Tufa - även om han senare skulle förråda Theodorik - och många av de besegrade trupperna anslöt sig till Theodorik, för att välkomna honom till staden som en representant för kejsaren. 493 nåddes slutligen fredsavtal mellan Theodorik och Odovakar. Det förhandlades fram av Johannes, biskop av Ravenna, och stipulerade att Theodorik och Odovakar tillsammans skulle kontrollera Ravenna och gemensamt regera över Italien. Tio dagar senare dödades Odovakar vid en bankett som de båda höll tillsammans.

2022-10-06  10:23

Genom krig och äktenskap kunde Theoderik nu bygga upp en visigotisk superstat som stärkte sig från Atlanten till Donau. Väl i makten satte Theodorik igång återuppbyggnaden av romerska städer och restaurering av antika monument i Italien. Sin arkitektoniska uppmärksamhet ägnade han främst åt sin huvudstad Ravenna där flera nya kyrkor byggdes.Han återställde även Ravennas vattenförsörjning genom att reparera en akvedukt som ursprungligen byggdes av Trajanus. Theoderik satte även igång att bygga sitt eget mausoleum. Till skillnad från övriga byggnader han lät uppföra i Ravenna följer mausoleet inte traditionella romerska eller kristna arkitektoniska regler utan är antagligen att ses som traditionellt gotiskt. Mausoleets nuvarande struktur består av två dekagonala strukurer, den ena ovanpå den andra gjord av istrisk sten, hämtade från ett stenbrott cirka 400 kilometer bort. Mausoleets mest uppseendeväckande särdrag är dess tak, vilket består av en enda huggen sten, 10 meter i diameter och med en vikt på 230 ton. Det undre rummet var troligen ett kapell för begravningsliturgier, en extern trappa leder idag till övervåningen. Beläget i mitten av övervåningen står ett antikt romersk porfyrbadkar, troligen från ett badkomplex, i vilket Theodorik begravdes. Anledningen till att Theoderik valde att begravas i ett begagnat badkar var att dess röda färg symboliserade makt, och porfyr inte längre gick att få tag på i Italien. Hans kvarlevor kastades ut då Belisarius intog staden år 540, och mausoleet förvandlades till ett oratorium. Mot slutet av 1800-talet stod mausoleet delvis stod under vatten och grävdes nu fram och renoverades.