2024-02-12  17:00

Enligt en lokal tradition, delvis med stöd av dokumentation, byggdes kyrkan efter ett löfte till Jungfru Maria som 1133 gavs av invånarna i Bergamo i utbyte mot att hon skyddade staden från den pestepidemi som drabbade norra Italien vid den tiden. Inskriptionen på portalen till den södra ingången säger att kyrkan grundades 1137 på platsen för en tidigare kyrka från 700-talet tillägnad Maria, som i sin tur uppförts över ett romerskt tempel. I en loggia över porten står statyer av S:t Barbara, S:t Vincent och S:t Alexander. Över denna finns en gotisk nisch gjord av Hans von Fernach 1403, med Madonnan och barnet flankerad av S:t Esther och S:t Grata.

2024-02-12  17:02

Tjugofem gobelänger av olika storlekar hänger i Santa Maria Maggiore basilikan. Gobelängerna har såväl religiösa och profana motiv. Av de med religiösa motiv tillverkades nio i Florens i en stil som var typisk för Medici-eran. Dessa florentinska gobelänger berättar historien om Jungfru Maria och Jesu barndom. Bebådelsen är 4 meter 85 centimeter bred och 7 meter 70 centimeter lång och var den första att hängas i kyrkan. Designen är ett verk av den florentinska målaren Alessandro Allori och föreställer både bebådelsen och Adam, Eva och Ormen i Lustgården.

2024-02-12   17:05

Kyrkans inredning är till största delen från en barock renovering som utfördes under 1690-talet. I taket finns förutom guld och stuckatur även tolv stora målningar av Nicola Malinconico med olika bibliska teman, inte nödvändigtvis associerade till kyrkans skyddshelgon Maria. Delar av den äldre inredningen finns dock kvar, som det stora krucifixet från 1300-talet.

2024-02-12   17:06

Denna gobeläng är från den så kallade Flamländska trilogin, tre verk som tillverkades i Antwerpen mellan 1696 och 1698. Korsfästelsen är en syntes av element från de olika berättelserna i Matteus, Lukas och Johannes evangelierna. Konstnären bakom är Lodewijk van Schoor en av de ledande flamländska gobeläng konstnärerna. 

2024-02-12  17:10

Livets träd. Denna fresk, målad på basilikans tvärskepps södra vägg, framställdes 1342 av en okänd Lombardisk / Emiliansk målare. Livets träd är ett stort träd vars stam delas i 12 grenar, 6 på varje sida. Från grenarna hänger fyra medaljonger, där scener av Kristi barndom, passion och förhärligande visas. Vid foten av trädet står till vänster helgonen S:t Klara, S:t Franciskus och Maria; till höger S:t Johannes, S:t Ludovic och S:t Antonius. Den knästående figuren är Giudino Suardi, målningens sponsor, målad mindre än helgon figurerna. Den övre delen av fresken är för närvarande täckt av en målning från av Pietro Liberi föreställande syndafloden.

2024-02-12  17:24

Sedan åtminstone från 800-talet fanns det två katedraler i Bergamo; den ena var Sankt Alexander basilikan, som stod på vad som tros platsen för hans martyrskap, och den andra, vars konstruktion uppenbarligen påbörjades under den Lombardiska perioden, var tillägnad Sankt Vincent och låg på platsen för den nuvarande katedralen. Biskop Giovanni Barozzi beställde ombyggnaden av Sankt Vincentkatedralen i mitten av 1400-talet, under den florentinske arkitekten Filarete. År 1561 rev venetianarna Sankt Alexander katedralen av militära skäl för att förstärka stadsmuren och lämnade Sankt Vincent som den enda kvarvarande. I början av 1600-talet förenade biskop Giovanni Emo domkapitlen i de två gamla katedralerna. 1697 lyckades biskop Gregorio Barbarigo få av påven Innocentius XI att, genom bullan Exponi nobis, officiellt förena de båda kapitlen till ett och en katedral för stiftet. I samband med detta ändrades namnet på den kvarvarande katedralen från Sankt Vincent till Sankt Alexander, Bergamos skyddshelgon, vars kvarlevor vilar i högaltaret.

2024-02-12  17:29

Johannes XXIII var påve mellan 1958 och 1963 och är den ende påven född i Bergamo. Johannes saligförklarades år 2000 och helgonförklarades 2014. Kyrkan har flera reliker från påven / helgonet, mest slående, en diamantklädd guldtiara, men även en nattvardskalk som påven skänkte till kyrkan 1959. Här finns även den innerkista i trä som den döde påven låg i, i påvekryptan under Sankt Peterskyrkan i Rom från sin död 1963 fram till sitt saligförklarande år 2000. Idag ligger Johannes inne i Sankt Peterskyrkan, i en glaskista, för allmänt beskådande.