Riga

2024-09-15  21:05

Frihetsmonumentet i Riga hedrar de soldater som dödades under det lettiska frihetskriget, 1918–1920, och är en symbol för Lettlands frihet, oberoende och suveränitet. Det 42 meter höga monumentet av granit, travertin och koppar avtäcktes 1935 och fungerar ofta som samlingspunkten för offentliga sammankomster och officiella ceremonier i Riga. På kolumnens topp står en kopparfigur föreställande Friheten, som är 9 meter hög och i form av en kvinna som håller tre förgyllda stjärnor, vilka sägs symbolisera de tre konstitutionella distrikt: Livland, Lettgallen och Kurland. Sockeln har skulpturer ur Lettiskt liv, myt och historia.

2024-09-15   21:06

Efter andra världskrigets slut fanns det planer på att riva monumentet, även om få skriftliga bevis är tillgängliga utan uppgifterna till stor del är baserad på muntliga vittnesmål. Den sovjetiska skulptören Vera Mukhina (1889–1953) som stod bakom monumentalskulpturen "Arbetare och kolchoskvinna" i Moskva krediteras ibland för räddningen av monumentet. Enligt hennes son deltog hon i ett möte där monumentets öde diskuterades, där hennes åsikt skall ha varit att monumentet hade ett mycket högt konstnärligt värde och borde bevaras. Frihetsmonumentet fick finnas kvar, istället skrev man om dess historia. Monumentet var nu rest först efter andra världskrigets slut för att tacka Stalin för att han "befriat" de baltiska staterna. De tre stjärnorna sades nu stå för de tre baltiska Sovjetrepublikerna, Lettland, Estalnd och Littauen som hölls uppe av "Moder Ryssland".

2024-09-17  11:51

En hedersvakt var närvarande vid monumentet från dess avtäckningen fram till 1940, då den kort efter Sovjets ockupation av Lettland, togs bort. Den återupptogs den 11 november 1992. Trots den sovjetregimens ansträngningar att få Letterna att sluta se det som ett frihetsmonument samlades omkring 5 000 människor den 14 juni 1987 för att fira minnet av offren för de sovjetiska deportationerna. Det var första gången efter den sovjetiska ockupationen som blomsterläggningsceremonin ägde rum, något som förbjudits av de sovjetiska myndigheterna. Som svar anordnade den sovjetregimen en cykeltävling vid monumentet vid samma tidpunkt som ceremonin var planerad att äga rum. Den 23 augusti organiserade ytterligare en blomsterläggningsceremoni till minne av årsdagen av Molotov–Ribbentrop-pakten, då skingrades folkmassan istället med vattenkanoner. Efter självständigheten har monumentet blivit en samlingspunkt för en mängd olika evenemang. Ett av dessa, Legionärernas minnesdag, den 16 mars, som högtidlighåller minnet av den Lettiska Legionen som kämpade mot Sovjetunionen under andra världskriget har orsakat kontroverser då Legionen formellt lydde under Waffen-SS.

2024-09-15  20:00

Sankt Peterskyrkan nämns första gången i en text från 1209. Kyrkan var av sten och klarade sig därför oskadad genom en stor stadsbrand i Riga samma år. Kyrkans uppförande historia kan delas in i tre distinkta perioder. Kyrkans mittparti uppfördes under 1200-talet. De enda kvarlevorna från denna period finns i de yttre långhusmurarna och i kyrkan, några pelare i långhuset, kring vilka senare byggdes större pelare. Den andra perioden dateras till början av 1400-talet, då byggmästare Johannes Rumeschottel från Rostock övervakade byggandet av kyrkan, som nästan stod helt färdig 1409, men på grund av det polsk-litauiska-teutoniska kriget blev invigd först 1419. Slutarbetena avbröts av pesten 1420 och återupptogs först på 1430-talet. 1200-talskyrkan rekonstruerades sedan 1456–66 för att passa in i den nybyggda helgedomen. Ett 136 meter åttakantigt torn lades till i tornet 1491, som tillsammans med kyrkans främre fasad kom att dominera Rigas stadssiluett. Tornet kollapsade 11 mars 1666, förstörde en grannbyggnad och begravde åtta personer i spillrorna. Hörnstenen för ett nytt torn lades den 29 juni 1667.

2024-09-16  10:09

Den tredje byggnadsperioden är från 1671–90, då Riga var en del av det Svenska riket, inleddes med byggandet av den västra fasaden och det nya tornet. Även tak, välvda tak och inredning renoverades nu. Tornet stod färdigt i början av 1677, men det, tillsammans med kyrkans inredning, förstördes redan den 21 maj 1677, under en ännu en stadsbrand. Första gudstjänsten i den renoverade kyrkan ägde rum 14 september 1679. Renoveringen av det nedbrunna tornet påbörjades 1686. Stadsfullmäktige godkände inte det halvfärdiga torn och det därför revs 1688. Ett nytt 148 meter högt torn med koppartak byggdes nu. En sfär och en tupp sattes på toppen av tornet den 10 maj 1690. Detta torn var vid tiden den högsta träkonstruktionen i Europa. Detta skulle dock inte vara så länge då blixten slog ner och satte eld på tornet och kyrkan den 10 maj 1721. Endast kyrkan och tornets ytterväggar stod kvar efter branden. Ännu en renovering påbörjades genast av kyrkan. Det nya 120 meterhöga tornet stod klart 1746. Tornet täcktes med kopparplåt och den nya tuppen förgylldes 1746–47. 

2024-09-16  10:22

Under andra världskriget förlorade kyrkan ett viktigt kulturobjekt, en enorm bronskandelaber tillverkad 1596, som fördes från Riga till staden Włocławek av tyskarna, som ett led i "Heim ins Reich", återbosättningen av tyskar boende i de baltiska staterna till annekterade polska territorier. Den 310 cm höga och 378 cm breda ljusstaken beställdes av stadsfullmäktige i Riga från metallgjutaren Hans Meyers gjuteri i Riga. Efter kriget visades den i Włocławeks Katedral Basilika av Sankta Marias Himmelsfärd. Den 1 mars 2012 återfördes detta konstverk från senrenässansen till sitt gamla hem, som ett resultat av ett avtal om repatriering av kulturföremål.

2024-09-16  10:24

Artillerield förstörde kyrkan den 29 juni 1941. Förberedelser för en restaurering påbörjades 1954 under ledning av arkitekten Pēteris Saulītis. Det slutliga arbetet utfördes mellan 1967 och 1983 under ledning av Saulītis och arkitekten Gunārs Zirnis. Renoveringen började med tornstommen i metall. En tupp, en exakt reproduktion av den tidigare tuppen och den sjunde tuppen i ordningen totalt, placerades på toppen av tornet den 21 augusti 1970. Den tidigare tuppen står idag inne i kyrkan. Den väger 158 kilo och var ursprungligen täckt i guld.